Bakgrund

KMM-programmet startade i juli 2005 efter det att Kulturrådet tilldelat programmet dess första omgång utvecklingsmedel. Från början deltog tre länsmuseer: Länsmuseet Halmstad, Stockholms läns museum och Murberget – Länsmuseet Västernorrland, tillsammans med Uppsala Universitet, Institutionen för informationsvetenskap och Gustavianum, Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för datavetenskap samt några småföretag. Under våren 2006 tillkom Västergötlands museum.  

En förändring i sammansättningen av parter skedde under början av 2008 när tre nya länsmuseer tillkom, Norrbottens museum, Västerbottens museum och Länsmuseet Gotland. Samtidigt drog sig Uppsala Universitet ur programmet. Under våren 2008 drog sig även Thomas Wikman från Infografic ur projekt.

Utgångspunkt
Utgångspunkten i KMM-programmet är att dagens museisystem är utvecklade för internt bruk och för en mindre grupp anställda på museerna i syfte att förvalta samlingar. Förutsättningarna för dessa museisystem att möta ägares och användares förväntningar på tillgängliggörande av kulturarvet är därför inte särskilt goda. Inte heller när det gäller museernas förmåga att agera som medaktörer, kunskapsleverantörer och kommunikatörer i IT-baserade miljöer ger befintliga system något egentligt stöd. Museerna saknar idag miljöer och såväl hård som mjuk infrastruktur för att möjliggöra ett rationellt och kostnadseffektivt långsiktigt digitalt bevarande av kunskap om kulturarvet och ett effektivt sätt att tillgängliggöra denna kunskap på ett sätt som användarna lätt kan ta till sig.

En ny generation kunskapsorienterade datorstödda miljöer behövs för att möta förväntningarna. KMM-programmet är en långsiktig satsning där parterna vill visa hur moderna forskningsresultat kring kunskapshantering, kunskapsorganisation och IT ger möjligheter till lösningar på många av de problem som dagens museisystem inte förmår att hantera. I programmet etableras en gemensam FoU-miljö för att kunna driva dessa frågor.

KMM.access
När möjligheterna att söka bidrag till accesstjänster kom vid årsskiftet 2005/2006  fick KMM-programmet flera tjänster som fördelades på olika projekt på de ingående institutionerna. En stor självständighet rådde på de ingående institutionerna vad gällde inriktning och genomförande av accessprojekten. De olika accessprojekten inriktades främst på lärande, systemutveckling, vård och uppordning av samlingar samt presentationer via webben.

Samsökning och samlingar
I början av projektet testades en teknisk lösning med en avancerad och storskalig metod för hantering av samlingar och samsökningar. Efter en rad tester kom man fram till att detta inte var en möjlig väg att gå. Parallellt med detta återupptogs arbetet med ett äldre samsöksprojekt. Detta utvecklades under 2007 och fungerar nu som en modern och flexibel nod som kopplar samman databaser av olika typer. Genom samsök kan också olika standarder som CIDIC/CRM och Museumdat hanteras liksom leveranser till exempelvis Europeana.

Parallellt med den rent tekniska utvecklingen har frågor om samlingarnas innehåll och sökbarhet drivits. Här är begreppet mastrar centralt liksom tanken på en gemensam resurs för auktoriteter inom KMM. Diskussioner och tester om standardisering av sökbegrepp och förbättringar av samlingsdokumentationen har genomförts.

Webbplatser
Under projekttiden har också ett arbete med publicering på webben genomförts. Fokus har legat på regionala portaler och ”Slöjden i skogen” samt på tekniskt stöd till delprojekt som skolprojekt och samsök. Olika former för internt samarbete via webben har också testats.

Samarbeten och standarder
Under KMM-programmets första år har olika samarbeten sökts främst vad gäller den tekniska delen. Inte minst har tid lagts ner på att hitta Europiska samarbeten och undersöka lämpliga standarder för utbyte av information. För tillfället har detta lett till ett nära samarbetet med Europeana och användandet av standarder som XMPP för kommunikation och CICOC/CRM och Museumdat för utbyte av data.